Sa mycket mer an bara en match

Den senaste veckan har killarna inte gjort nagot annat an tranat cricket pa gardsplanen. Nio stycken (sa gott som alla de aldsta) blev namligen uttagna till skollaget. I lordags var det kvartsfinal pa stadium har i staden och sjalvklart var vi dar och tittade. Vi var i och for sig de anda tjejerna pa laktaren sa kanske var det inte sa sjalvklart. Men anda, nu kan jag verkligen forsta foraldrar och tranares nervosistet. Det var sa seriost att jag hade konstant ont i magen under den tre timmars langa matchen. En och en gick de in for att sla och en kom de tillbaka igen med blicken fast i marken. Besvikna. Och jag tankte att Cricket matse vara varldens hemskaste sport.

Och jag onskade och bad tyst for mig sjalv att kan inte vara pojkar for en gangs skull fa vinna. Kan de inte fa vinna over de feta, langa, ljushyade med gympaskor fran skolan bredvid. For en gangs skull kunde de vall ha fatt kanna sig lite battre eller i alla fall lika bra.

Men sport ar och kommer aldrig att vara rattvist. Och det var det inte heller i lordags. Besvikelsen var enorm.

Linnea


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
bloglovin
bloglovin
RSS 2.0