Arg

Jag ar bara sa forbannad. Idag ar bara en sadan dag. Jag fragade J hur han madde i morse och svaret jag fick var:"I am angry." Om nagon fragade mig just nu hur jag madde skulle svaret bli detsamma. Jag ar sa forbannad. Forbannad pa allt. Forbannad pa kastsystemet, forbannad pa att barnen i detta nu eldar en brasa lika stor som valborgsbrasan dar hemma, jag ar forbannad pa att bara for att man ater waterrice sa har manniskor ratt att satta sig pa en och bara for att jag ar ogift, vit kvinna i saree sa har man ratt att folja efter mig in pa barnhemmet.
Jag ar arg for att all sorg och smarta darhemma gar obehandlad for att manniskor inte vagar finna styrka hos varandra och jag ar arg for att alla sorg och smarta har gar obehandlad for att manniskor inte vagar finna stryka hos varandra. Varfor kan vi inte bara vaga behova varandra? Ar det sa svart? Ar det en synd att grata medan nagon annan torkar ens tarar?
En gang forstod jag det. En gang forstod jag den radslan men inte langre. Finns det inte andra saker att vara radd for? Som for att man aldrig vagade slappa in nagon och missade skonheten med att vara tva; tva pa riktigt. Eller varfor inte istallet lata sig skrammas av tanken pa att ingen faktiskt ser nar hela ens hjarta grater for att man ar for radd for att behova nagon.
Behov manniskor for tusan. Behov manniskor. For allt vi har ar i sanning varandra.
Jag ar sa forbannad.

Josefine


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
bloglovin
bloglovin
RSS 2.0