Till Barnombudsmannen

Idag bad Barnombudsmannen oss via twitter att skriva ett email till honom angående barnhemmet.

Hej!
.
Vi är tre tjejer som under olika tidpunkter tillbringat en längre tid på ett barnhem i Orissa, Indien. Sara Arrhusius var där mellan den 28 februari och den 10 juni 2010 och Josefine Jacobsson och Linnea Karlsson var där tillsammans mellan den 13 oktober 2010 och den 15 januari 2011. Under vår vistelse blev vi vittnen till både fysisk och psykisk misshandel av de 83 barnen som då bodde där. Särskilt utsatta var de 52 pojkarna och då framförallt de äldre, som man på rasistiska grunder slog och misshandlade. Genom den nära relation som vi alla tre utvecklade till barnen berättade de i förtroende för oss om deras utsatthet och deras fruktansvärda upplevelser. Enligt den dåvarande sköterskan på barnhemmet har många av pojkarna blivit slagna som djur under ett antal år och alla upplevt psykisk misshandel. Hon har själv ansvarat för deras läkarvård och omplåstring.
.
Som på de flesta barnhem i Indien använder den outbildade, fattiga, underbemannade personalen aga för att uppfostra barnen. Denna misshandel var inte på något sätt "måttlig", om det nu finns en skala för vad som är måttligt och inte är, när det kommer till att slå ett barn. Den misshandel som är värst och som vi bevittnat, utförs däremot av två högt uppsatta män inom barnhemmets organisation. Då vi lämnade barnhemmet var en av dem anställd som Super Intendent. Den andre som tidigare blivit avsatt på grund av den grova misshandel han tidigare stått för och aktivt utövat, har nu blivit återinsatt som Secretary. Ärendet är nu därför än mer brådskande. Vi utesluter heller inte möjligheten att denne man kan ha utnyttjat barnhemmets flickor, pojkar och anställda sexuellt. Vi har inte bevittnat övergreppen med egna ögon, men den inblandade franska organisationen, barn och personal har bekräftat våra misstankar.
Misshandeln de utövar användes för att tvinga barnen till underkastelse och riktade sig mot att skapa en känsla av värdelöshet. Många av barnen har på grund av denna behandling utvecklat farliga depressioner och ätstörningar. Misshandeln har därför även fått en påtaglig påverkan på deras utbildning och framtida möjligheter att ta sig ur den fattigdom de är födda i.
.
Båda männen är högt respekterade inom det indiska kastsystemet som fortfarande är mycket starkt i den fattiga delstaten. Nästintill alla barn är kastlösa och de kommer till barnhemmet ur svåra förhållanden så som missbruk, svält och prostitution. Många av deras nära anhöriga, syskon och föräldrar har dött eller mördats. Enligt det indiska samhället är dessa barn de lägsta av de lägsta och männen tar sig därför rätten att behandla dem så som de anser att de förtjänar, oavsett vilka barnen verkligen är eller vad de gör. Misshandeln saknar grund och det finns ingen kultur som skulle kunna "rättfärdiga" handlandet. Det som äger rum har grunder i ren rasism. Barnen är också djupt beroende av barnhemmet och de vågar och kan därför inte göra någonting åt sin situation. De är helt utelämnade även om deras vilja att förändra är stark.
.
Vi har tidigare anmält detta till den organisation som vi åkte genom, Adoptionscentrum, Stockholm. AC anser dock att det inte är nödvändigt med samtala kring frågan längre. I deras svar till oss meddelade de att de ansåg att detta är något som man måste arbeta med långsiktigt och genom utbildning av personalen. Ett faktum som vi anser att de förbisåg, och som vi ett antal gånger har försökt påpeka, är att utbildning av den fattiga personalen är väldigt bra men bara kommer att ha inverkan på agan. Det är inte agan som vi idag riktar störst fokus mot, utan den grova misshandeln utövad av de tidigare nämnda männen. Utbildningen har även varit planerad under minst två år utan att träda i kraft. Under dessa förhållanden lever nu närmare 100 flickor och pojkar, då 14 nya barn anlände efter vår avresa. Detta anser vi är något som man inte enbart kan arbeta med långsiktigt. Det kräver ett omedelbart agerande.
.
Vi sickar gärna våra vittnesmål om de önskas.
Vi är mycket, mycket tacksamma för er tid och ett svar!
.
Josefine Jacobsson
Linnea Karlsson
Sara Arrhusius

Kommentarer
Postat av: Anonym

ni är så sjukt bra. ni och det här ni gör. så sjukt jävla bra, hittar inget bättre sätt att uttrycka mig på. fortsätt kämpa.

2011-08-11 @ 20:22:23
Postat av: Linda F

Bra skrivet! Jag beundrar er styrka, att orka slåss för barn så långt bort. Det är så lätt att känna sig liten i världen, rycka på axlarna och säga att någon annan får lösa det. Så bra av er! Jag hoppas av hela mitt hjärta att ni blir hörda och att problemen åtgärdas! Då har vi ett barnhem mindre att oroa oss för, om ni förstår hur jag menar. Då kan vi slåss för nästa! Det smärtar mig djupt att adoptionscentrum inte gör mer! Har själv stått i kö hos dem för att adoptera, men blev sen gravid på egen hand. Då hade vi betalat mer än 5000 kr till dem, men kände att det var värt de pengarna för att vi trodde de ändå gick till en organisation som slåss för att barn ska få det bättre. Det smärtar mig att de inte bryr sig om dessa barn!! Tänker mycket på flickan med den missbildade foten, önskar så att hon skulle få ett bra liv, skulle vilja "hämta hem" henne själv. Smärtar mig att dessa barn far så illa, när det finns par som längtar så otroligt mycket efter barn... Jag hoppas de SKÄMS på AC!!!!

2011-08-11 @ 20:32:50
Postat av: Linda F

Bra skrivet! Jag beundrar er styrka, att orka slåss för barn så långt bort. Det är så lätt att känna sig liten i världen, rycka på axlarna och säga att någon annan får lösa det. Så bra av er! Jag hoppas av hela mitt hjärta att ni blir hörda och att problemen åtgärdas! Då har vi ett barnhem mindre att oroa oss för, om ni förstår hur jag menar. Då kan vi slåss för nästa! Det smärtar mig djupt att adoptionscentrum inte gör mer! Har själv stått i kö hos dem för att adoptera, men blev sen gravid på egen hand. Då hade vi betalat mer än 5000 kr till dem, men kände att det var värt de pengarna för att vi trodde de ändå gick till en organisation som slåss för att barn ska få det bättre. Det smärtar mig att de inte bryr sig om dessa barn!! Tänker mycket på flickan med den missbildade foten, önskar så att hon skulle få ett bra liv, skulle vilja "hämta hem" henne själv. Smärtar mig att dessa barn far så illa, när det finns par som längtar så otroligt mycket efter barn... Jag hoppas de SKÄMS på AC!!!!

2011-08-11 @ 20:34:26
Postat av: Sonja

Jag tycker det är rktigt bra att ni kämpar för deras rättigheter! Tack.

2011-08-12 @ 23:35:17
URL: http://sonjabrunell.wordpress.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0