Introduktion

Under 2010 arbetade vi som volontärer på ett av Adoptionscentrums barnhem, beläget i ett av Indiens fattigaste områden. På barnhemmet där det bor omkring 100 barn, blev vi vittnen till en nedbrytande och brutal, psykisk och fysisk misshandel som barnen på barnhemmet levt med under många år. De befinner sig nu i en oerhört utsatt situation, är beroende av organisationen för att få mat, sovplats och utbildning och har därför inget annat val än att finna sig i de övergrepp de utsätts för.

 

Under vår tid på barnhemmet bevittnade vi fruktansvärda våldshandlingar utförda av ”Mammu”, barnens så kallade farbror, som länge varit anställd inom ledningen på barnhemmet. Individer både på och utanför barnhemmet har även antytt att sexuella övergrepp av både flickor, pojkar och av personal, är en återkommande verklighet. Ytterligare en man, som idag innehar positionen som Secretary, har tidigare blivit avsatt på grund av pengatvätt, korruption och de brutala övergrepp han utsätter barnhemmets barn för. I februari 2011 blev han återinsatt på sin tidigare post utan att någon fanns där för att skydda barnen.


Vi har i snart ett år rapporterat den fruktansvärde misshandel som pågår på barnhemmet, men ännu har inga tydliga åtgärder vidtagits för att skydda barnen i deras akuta situation. Som tre unga tjejer har vi varit maktlösa utan stöd från de organisationernas som arbetar med barnhemmet. Svenska Adoptionscentrum har adopterat barn från barnhemmet i tiotals år. Sida har även gett bidrag till barnhemmet genom att antal olika projekt.


Centralt i den diskussion vi fört med dessa organisationer har frågan om i vilken utsträckning våld är acceptabelt varit central. För oss tre är alla typer av våld helt otagbart, men i Indien kan aga till en viss grad vara socialt accepterat och sett som ett verktyg för uppfostran. Termen blir däremot allt mer kontroversiell och för en djupgående diskussion är det viktigt att skilja på vad som är aga, vad so m är misshandel och hur man ska hantera att våld är en vardag för barnhemmets barn. En del av de anställda i barnhemmets ledning använder sig av stenar, käppar, och ringbeklädda knytnävar för att skada barnen, det har vi bevittnat och misshandeln som försiggår bakom stängda dörrar är med all säkerhet mycket värre. Våldet är planerat, förnedrande, obefogat och blodigt. Vi vill inte att dessa män vistas i närheten av barnen de förgripit sig på, utan istället ställs inför rätta i indisk domstol. Misshandel är olagligt i Indien, hör inte till kulturen och leder till fängelse i upp till 20 år. Barnen lever idag under ett ständigt hot, är rädda och förtryckta och deras situation behöver uppmärksammas. Det är dags att någon ställer sig på deras sida nu.


Följ oss här.

Kontakt: lotusbarnen@hotmail.com

/Linnea Karlsson, Josefine Jacobsson och Sara Arrhusius


Kommentarer
Postat av: stina

Otroligt fin blogg som jag följer från och med nu. Ni gör verkligen en insats i att våga ifrågasätta och förändra. Kan man som läsare göra något för att hjälpa er?

2011-08-31 @ 09:46:15
URL: http://theshiet.blogg.se/
Postat av: anna

jättebra initiativ att starta denna blogg. hoppas att det kan hjälpa så att dessa vidriga män som misshandlar barnen blir avskedade och får ställas inför rätta.

2011-08-31 @ 20:57:20

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0