Adoptionsavdelningen- Fakta

.
Jag och Linnea arbetade varje morgon från klockan 10.00 till 13.00 på adoptionsavdelningen under vår vistelse på barnhemmet. Adoptionsavdelningen är en egen byggnad på barnhemmets område där de allra minsta bor. Flera av barnen i hostel tillbringade sina första år där tills de var tillräckligt gamla för att flytta in till de äldre barnen.
Ifall godkännande finns från släktingar eller ingen känd familj finns söker man en ny familj till barnet genom adoption. Som första prioritet ska barnet gå till nationell adoption, i andra hand till en familj med koppling till Indien och i tredje hand till internationell adoption.
.
Generellt stannar de barn som adopteras till familjer utan någon koppling till Indien längre på barnhemmet. Detta beror bland annat på den längre proceduren vid godkännande av familj, man måste utesluta möjligheten att en inhemsk familj vill adoptera etc. Adoptionsförmedlare motiverar den stora skillnaden i pris mellan internationell och nationell adoption med att vistelsen förlängs vid internationell adoption vilket triggar upp priserna. Vid nationell adoption betalar en indisk familj 4.500 SEK medan en svensk familj betalar 67 050 SEK för att få adoptera från organisationen varav 34 450 SEK uteslutande ska gå till vård av barn under tiden på barnhemmet. Generellt sett så är barn som går till internationell adoption 2-3 år gamla vid hämtning medan ett barn som går till nationell adoption är från några månader till ett år gamla.
.
Under vår tid där var varnvården av de små smärtsamt uppenbar. 16 bebisar bodde på avdelningen och precis innan vi åkte anlände ytterligare två små. Sköterskorna arbetar i skift med fem av personalen på plats åt gången. Alla utom en sjuksköterska och chefen för avdelningen är outbildade. Bebisarna är fördelade i olika rum med 3-5 bebisar i varje. En "Mamma" är sedan ansvarig för ett rum. 
.
Bebisarna får knappt komma upp ur sängarna. Pojken på den första bilden lyftes aldrig upp och trots att han visade tydliga tecken på att vilja gå tog sig ingen tiden att hjälpa honom. De har inga ordentliga blöjor och de söndertvättade tygbitarna som används räcker inte till alla. Då ingen ordentlig tvättinrättning eller upplaga av plagg finns räcker kläder och blöjor inte till alla. På grund av detta uträttar många av bebisarna sina behov på golvet. Många ligger sedan i sin egen eller andras avföring.
.
Blöjorna är så stela av ingrodda exkrementer att de orsakar stora sår i rumporna på barnen. Sköterskorna lägger inte alltid märke till att ett barn bajsat eller kissat vilket gör att de går runt med blöta kläder under en längre tid. På grund av detta utvecklar de eksem.
.
Sjukdomar härjar och sprids lätt på ett ställe där de finns så många små barn. Flera av bebisarna utvecklade hudsjukdomar och skabb, de var alla konstant förkylda och flera av dem hade mask vilket gör det svårt för dem att ta upp näring. Detta försvagar dem och gör dem ännu mer utsatta, särsklit som de redan sedan innan är undernärda. Kosten är undermålig och många av barnen lider av proteinbrist. Dock ska här påpekas att bebisarna med skabb och hudsjukdomar fick behandling efter bästa förmåga av sjuksköterskan på avdelningen.
.
Deras försvagade fysiska tillstånd och sköterskornas brist av tid för varje barn leder till att hämma deras utveckling i stort. De flesta av dem kan inte prata medan andra inte ens ger ljud ifrån sig trots att de är över ett år gamla. Flera barn har inte utvecklat ordentlig muskelatur i ben vilket gör det svårt för dem att ta sig runt än mindre lära sig gå. De bebisar som kryper tar sig runt med uppenbar ansträngning.
.
Den närkontakt de flesta av de här barnen upplever är hårdhänt. Sköterskor slänger upp dem på höften i en arm, dunkar till dem i ryggen eller slår ett plastracket hårt i väggen över huvudet på dem. De har även lyft spädbarn i nacken. Därför, när vi först kom till barnhemmet, spände sig de små i hela kroppen när vi lyfte upp dem, många började gråta eller kröp därifrån. En treårig flicka fick vi inte komma nära på tre månader och hon hade kommit till barnhemmet som mycket liten. 
.
När vi såg de stora materiella bristerna använde vi våra insamlade pengar till att köpa in bland annat blöjor, nappflaskor, nappar etc. Vi tog även med stimulerande BRIO leksaker i syfte att träna bebisarnas mentala förmåga. Leksakerna som vi inhandlade försvann spårlöst från barnhemmet och de kläder som den svenska delegationen skänkte återsågs heller aldrig.
.
Uppgifterna om kostnaderna för adoption är tagna från Adoptonscentrums hemsida. Beakta dem gärna igen. http://www.adoptionscentrum.se

/Josefine, Linnea och Sara

Kommentarer
Postat av: ANNA

Jag har inte hunnit läsa igenom hela bloggen än så risken är att ni redan svarat på detta men hur går jag tillväga om jag skulle vilja hjälpa ekonomiskt? Hur vet jag att pengarna faktiskt går till barnens behov när ni själva skriver i slutet att leksaker och kläder försvinner? Det gör så ont i mitt hjärta att läsa och se om barnen och jag önskar jag kunde 'rädda' varenda en ..



Har lagt upp en länk i min blogg till denna för att försöka sprida informationen vidare



- Anna

2011-08-18 @ 11:36:58
URL: http://lelife.blogg.se/
Postat av: Tania

Hejsan!

Av det jag läst hittills - en fantastisk blogg med intressanta iakttagelser!

Jag befinner mig också i Indien. Studerar, jobbar som au pair och försöker även hitta ett passande volontärarbete här i Chennai. I vilken stad är ni i? Avslutningsvis, har ni några tips på organisationer som kan tänkas bedriva verksamhet här i Chennai?

2011-08-19 @ 06:52:27
URL: http://kejsarenenaken.wordpress.se
Postat av: papis

vet inte va ja ska säg om dom bilderna :/

2011-08-19 @ 07:28:22
URL: http://www.papis.se
Postat av: Anonym

Pengarna man skänker, som är menade att gå till att hjälpa barnen försvinner ju bara ändå. Folk stjäl därborta alltså stjäl dom våra pengar. Varför ska man då skänka när dom inte kommer i rätt händer..



2011-08-19 @ 11:59:03
Postat av: MALIN

Helt ofattbart.. man tror inte att det är sant. Det är så himla svårt att förstå!! Men inlägget berörde mig fruktansvärt mycket, fick tårar i ögonen. Jag vill bara åka dit och krama, pussa och ta hand om varenda unge. Livet är sååå orättvist. Och att personalen kan vara så nonchalanta och oberörda det förstår jag inte. Har dom inget hjärta? Dom har säkert också ett tufft liv, men att ge lite kärlek varken kostar eller är väl för mycket begärt? :(

2011-08-19 @ 20:15:24
Postat av: Emma

känner mig något så fruktansvärt maktlös. Vill så gärna hjälpa barn i utsatta situationer i framtiden (är nämligen inte fylld 18 än) men ibland känns det hopplöst när personer som ni försöker hjälpa till med materiella saker och att det spårlöst försvinner, helt ofattbart. Det ni gör och har gjort är helt fantastiskt, ser verkligen upp till er och hoppas att ni lyckas med det ni eftersträvar. Jag ska i alla fall i framtiden ge lite av mig själv för att försöka hjälpa, eller drömmen är ju att rädda, några barn. Nu tjatar jag, men otroligt det ni gör, finns inte så mycket mer att säga..

2011-08-20 @ 00:14:24
Postat av: Lotta

Men herregud. Jag finner inga ord. Jo kanske ett; maktlöshet. För det är vad jag känner när jag läser detta. Kanske även raseri förstås? Men mest gör det bara ofantligt ont i mig, och jag vill inte ens tänka på hur dessa små då mår inombords.. Mitt hjärta brister, på riktigt.

2011-08-20 @ 16:56:07
URL: http://mamasan.blogg.se/
Postat av: sandra.

det här är så himla himla hemskt. men jag måste bara fråga, har ni kontaktat Aftonbladet, Expressen, DN osv? Att gå ut i media kan göra så stor skillnad. Det känns ju helt klart som något som de skulle vilja skriva om, speciellt eftersom ni har jobbat där och kan berätta själva!

2011-08-20 @ 19:32:24
URL: http://rodeo.net/niotillfem
Postat av: Michis

Herregud stackars små barn =(

2011-08-20 @ 22:40:00
URL: http://michaeala.blogg.se/
Postat av: Lina

Intressant sida du har! Jag har läst igenom några av dina andra inlägg och jag diggar vad jag ser :D.

2012-03-18 @ 20:24:56
URL: http://hemförsäkringidag.se
Postat av: Ellie

Jag hittade din sida av en ren slump och jag har läst några av dina blogginlägg - det märks att du gillar att skriva :)

2012-09-12 @ 11:24:56
URL: http://allaprivatlan.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0